Spelstil

Jag vill ju gärna att vi diskuterar lite kring det här med vår spelstil. Vad vi gillar, vad vi inte gillar. Jag vill ju alltid förbättra mig…

Däremot är det rackarns svårt att hitta PM-trådar på wrnu i efterhand, så jag tänkte dumpa lite skit här.

Vilken sorts utmaningar gillar vi?

Ni fick en lista att rangordna…

Vicotnik

Jag väljer att lista de saker jag finner mest roande högst upp och det jag finner minst intressant längst ner.

  • Avvägningar
  • Deckarutmaningar
  • Öppna utmaningar
  • Strid
  • Sociala utmaningar
  • Pussel
  • Chiffer

Helst skulle jag vilja lista deckar/öppna utmaningar på samma, då jag finner båda väldigt intressant och man får använda sin kreativitet i båda. Anledningen till at tjag rankar Avvägningar så högt är att jag finner det väldigt starkt och dramatiskt, och framför allt när det kommer till moraliska avvägningar eller inte helt uppenbara val, helst ska det vara att välja mellan två onda ting och sen när man valt det enda så ska man nästa ångra sig och tro att man valt fel.

Sen när det kommer till strid så beror det lite på vad det är för still på spelet, men om vi tar Gestalt så exempel så skulle jag föredra någon form av action i striderna, kanske till och med på gränsen till animestrider, där man verkligen kan framhäva hur grym man är. Men annars så föredrar jag ganska så smutisiga och desperata strider där en strid verkligen är på liv och död och det syns i ens agerande (fanns någon länk i offtopic forumet där det var en knivstrid i ett badhus som skulle kunna sammanfatta det hela, orkar inte kolla upp länken).

Och pussel och chiffer är jag inte alls särskillt intresserad av då det bara drar ner på speltempot, skulle jag vilja ha såna utmaningar så skulle jag söka jobb på FRA.

Möller

Enkel rankordning (högt upp = bra):

  • Öppen utmaning
  • Deckarutmaning
  • Avvägningar
  • Strid
  • Sociala utmaningar
  • Pussel
  • Chiffer

Sen lite mer djupgående analys.

Öppna utmaningar är alltid bra. De kan ju innehålla avvägningar, strid och sociala utmaningar. Grejen är att det är upp till mig som spelare att välja vilka, eller i vilken ordning dessa ska komma. Problemet kan vara att hitta en bra öppen utmaning, den måste (tror jag) vara centrerad kring en drivkraft hos min karaktär för att den ska vara intressant, annars blir det liksom inget.

Deckarutmaningar säger jag är såhär bra för att Tatters of the King var/är en helt underbar kampanj. Kombinerat med en krypande känsla av oförstående är deckar bra, men att göra en kampanj eller ens ett äventyr med ett upplägg likt CSI eller Morden i Midsommer intressant skulle vara svårt. Tror jag.

Avvägningar kan väl ingå i många typer utmaningar. En tid/plats-begränsning i något deckarlikt (typ CoC där vi inte hann undersöka allt) kan var riktigt bra. Men ännu bättre är i kombination med öppna eller sociala utmaningar. Kan jag lita på denhär personen? Ska världen få veta att jag är en superhjälte? Är det värt att avslöja vårt nobla men sekretessbelagda uppdrag för köpmanen för att få tag i utrustningen vi behöver?

Strid är svårt, men det kan helt klart ett intressant element. Regelmässigt taktiskt är inte så nödvändigt, men det är viktigt att det känns om förberedelser lönar sig. Sitter vi och planerar ett bakhåll i en halvtimme behövs ingen “Öh, +2 bakhållsbonus”, det är roligare om vi ser skräcken och överraskningen i våra fienders ögon. Äh, får jag fram något vettigt alls?

Sociala utmaningar kan också vara bra, och de är viktiga. Även här är förberedelser kul och viktiga. Att stöta på en musklös knutte i en dörröppning och försöka vinna ett argument med spelledaren är liksom inge kul. Men att hitta svagheter och styrkor i SLP och försöka utnyttja dem är kul.

Pussel och chiffer är för mycket meta.

Krank

  • Öppna utmaningar
  • Deckaruppdrag
  • Avvägningar
  • Sociala utmaningar
  • Strid
  • Pussel
  • Chiffer

Som spelare uppskattar jag, i lagom mängd, samtliga dessa – men det är just det här med vad som är “lagom mängd”. Strid brukade vara det jag gillade minst, men sedan jag kom på att en taktiskt intressant strid med t.ex fiender som man måste anpassa sig efter, miljö etc så har jag dragit upp sånt ett par steg. Jag var ju van vid klassiska BRP-strider, som i 99 fall av 100 består av två pers som mörsar på varandra allt vad de har – det blir inget taktiskt moment.

Öppna utmaningar gillar jag väldigt mycket som spelare – mycket för att jag är en planeringsmänniska. Jag blir frustrerad när övriga spelare vill kasta sig in i okända situationer; för mig är det jättekul att scouta platsen, rita kartor (“fog of war” nån?), fundera över lämplig utrustning, möjliga ingångar, vaktskiften etc etc. Kanske kombinerat med avvägningsutmaningar, t.ex att man bara har ett visst antal dagar på sig till förberedelser eller att man bara har pengar till en viss mängd utrustning.

Deckarutmaningar är roliga om de görs bra; pusslandet av ledtrådar i kombination med att man tvingas reagera på saker… även här kan avvägningar komma med, men jag uppskattar verkligen hjärnjympa – och deckar- och öppna utmaningar är bra hjärnjympa där utmaningen s a s är integrerad i äventyret på ett annat sätt än chiffer och Mystpussel, som ju ofta känns påklistrade.

Sociala utmaningar tycker jag är svåra som fan. Både som SL och som spelare. Men jag tycker ändå att de är viktiga, och roliga.

Egentligen vill jag, som fegsvaret är, ha med allihop. De flesta kampanjer mår bra av att man slänger in lite olika typer av utmaningar och blandar friskt.

Spelstil

The End of the World as we know it krank krank